Etikettarkiv: ALMA

Äntligen lite glamour!

Författarlivet är ensamt, hårt och fattigt sägs det. Men inte senaste dagarna! För som aktiv i BULTs (barn-och ungdomslitterära sektionen inom Författarförbundet) styrelse blir man inbjuden att delta i vissa av festligheterna kring ALMA (Astrid Lindgren Memorial Award). Det är världens största barnbokspris med 5 miljoner i prissumma, och jag kan lugnt säga att de pristagare man får träffa där är… sagolika.

I år var det illustratören och författaren Wolf Erlbruch som vann. Pappa till ett femtiotal spännande och konstnärliga böcker som t ex Anden, döden och tulpanen, L’ogresse en pleurs (människoäterskan) och Det var det fräckaste!. Som hörs redan på titlarna är inte Wolf Erlbruch en person som väjer för de stora frågorna, precis som Astrid herself.

 

Wolf Erlbruch, ALMA-pristagare 2017, bjuds på Astrid Lindgrens favoritkakor av Lillemor Torstensson, SBI.

Fick härom dagen nöjet att delta i en intim tillställning och få en pratstund med pristagaren Wolf Erlbruch på Svenska Barnboksinstitutet. En lågmäld, charmig och aningen vimsig man. Jag kan därför intyga att händelsen vid prisceremonin igår, när Wolf Erlbruch under en lång stund inte kunde hitta sina glasögon för att kunna läsa upp sitt tal, inte var iscensatt. Han är sån! Till allas förtjusning. Utom kanske hans.

Väntar på att ALMAs prisceremoni ska börja.

ALMAs prisceremoni i Konserthuset bjuder alltid på bra musik. I år var det Sofia Jannok och Richard Söderberg som uppträdde. Det brukar vara tal av bl a kulturministern, och kronprinsessan Victoria delar ut priset.

Efter prisceremonin en skål i Grunewaldsalen. Här med Karin Frimodig och Julia Sandström, också från BULTs styrelse.

Efter prisutdelningen tränger alla ihop sig i den vackra Grunewaldsalen för att skåla i bubbel och snittar. Här får man träffa många man känner inom barnboksvärlden – ett toppentillfälle att skvallra!

A Quest For the Most Beautiful Thing

Sonya Hartnett's The Ghost's Child – a mythical story about a young woman's quest for the most beautiful thing in the world.
Sonya Hartnett’s The Ghost’s Child – a mythical story about a young woman’s quest for the most beautiful thing in the world.

The excellent Sonya Hartnett, who won the Astrid Lindgren Memorial Award (the biggest prize in children’s literature) in 2008, is one of my absolute favourite writers. As all good writers she takes her time when writing books, so while I wait for a new one I re-read the ones already published.

This summer I re-read The Ghost’s Child from 2008. The book is about the young girl Maddy from the beginning of the twentieth century, who falls in love with a strange young man, Feather, who lives on the beach. Reluctantly her parents allow Maddy to marry him, and the young couple move into a cottage in the pine forest. But Feather does not seem happy, always gazing at the horizon. When he leaves, Maddy sets out on a long and hard journey to find him and ask him one final question…

A beautiful, rich and intriguing story in the shape of both myth and fairy tale. A story of love, disappointment, loneliness and death. But also of happiness and of finally finding what you have been longing for.

For a long time I thought the title was The Ghost Child instead of The Ghost’s Child. When I suddenly discovered my mistake I saw the text in a new light. Read it! It suits both adolescents and adults. Unfortunately it has not been translated into the Swedish.

ALMA-priset

Nästan fullt i Konsertsalen när ALMA-priset skulle delas ut.
Nästan fullt i Konsertsalen när ALMA-priset skulle delas ut.

I går var jag på ALMA-prisets (Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne) prisceremoni i Stockholms Konserthus. Det var tack vare att jag sitter i styrelsen för BULT, Författarförbundets barn-och ungdomslitterära sektion, som jag blivit inbjuden.

Priset är världens största barn-och ungdomslitterära pris, och det gick i år till läsfrämjande organisationen PRAESA från Sydafrika. De är utan tvivel väl värda ett pris genom sitt fantastiska arbete med att uppmuntra barns läsutveckling på Sydafrikas elva språk, men jag tycker ändå det är sådär när ALMA-priset delas ut till en organisation. Jag ser gärna att litterära priser används för att uppmuntra konstnärligt skapande, dvs författare och illustratörer.

Prisceremonin var trevlig med bl a musikinslag av Kristin Amparo. Vilken sångröst! Men det kändes som om ceremonin kunde ha varit både festligare och mer uppmärksammad. Trots den stora prissumman som borde ge priset ungefär samma prestige som Nobelpriset är det tyvärr stor skillnad. Efter prisceremonin var det en skål i Grünewaldsalen.

Kristin Amparo sjöng underbart bra.
Kristin Amparo sjöng underbart bra.