Igår kom jag hem från Bokmässan i Göteborg. Gå på seminarier, uppträda på Litterära scenen med BULT, förköpa mig på böcker och inte minst träffa massor med författarvänner ingick som vanligt i årets malström av intryck. En rolig mässa!

Bland annat var jag på ett seminarium med en av mässans stjärnor, Paula Hawkins, som har skrivit Kvinnan på tåget. Det var ett hyfsat intressant seminarium även om det inte precis handlade om det rubriken utlovade.

När jag senare stod och hängde i förlaget Massolits monter uppstod one of those moments. Innanför deras disk stod nämligen stjärnan själv och såg lite uttråkad ut. Det var  ett tomrum omkring henne – inte en själ i närheten utom jag.

– Hej Paula Hawkins, sa jag.

Och så fick jag en liten pratstund med henne. Det var ju kul, och efter mina sju år i London uppskattade jag kanske mest att få lyssna på hennes vackra brittiska engelska.